Nej, men vad i....!!!!!!!!!!!

Vad är det som händer? Jag har en höger armbåge som inte går att veckla ut, höger handled kommer med alla sannolikhet att strejka imorgon, vänster knä har gett upp och mina höfter skriker om jag sitter mer än tio minuter. Nu blir jag bara så förbannat trött på hela den här skiten. Nu har jag börjat röra på mig. Som man SKA! Men vad händer då, men ramlar ihop som ett gammalt ruttet korthus! Och det är knappast några revolutionära pass jag utfört. Två lätta på gymmet och nån promenad. Ärligt talat, vid en ålder av 29 år, ska det vara så mycket begärt?! De säger ju att det är bra även för oss reumatiker. Dra åt alla håll som ni kan för nu är jag så riktigt på krigsstigen. Vem ska vinna? Jag eller sjukdomen? För, tro mig, jag ÄR INTE min sjukdom! Och, nej, jag skriver det inte för att nån ska tycka synd om mig, men ibland kan det vara riktigt skönt att få ur sig det som finns inuti! I femton långa jävla år har man kämpat. Nej, ni ser det oftast inte. Ja, jag sätter på leendet. Det klarar man en kortare stund. Men, välkommen in i vårt "riktiga" liv och se hur det ser ut då. Ni kan aldrig ens föreställa er!

Nu har jag klagat och skrikigt färdigt ...för idag.

Och var är min mamma? Hon svarar ju inte...Mamma!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0