Nuas

Ja, nu är det nog snart slutammat. Liten är nästan fem månader och nu blir det mer och mer ersättning. Jag orkar inte mycket mer. Min kropp säger ifrån. Ordentligt. Jag älskar att amma. Men det finns ett pris som är för högt att betala. När man inte kan lyfta sin dotter och inte ta hand om henne som man vill. Då är det dags att ändra nåt. Iallafall enligt mig och för mig. Så nu ammar jag nog tills jag får en tid hos doktorn. Sen är det färdigt med det.

Livet rullar på här hemma. Tusen järn i elden känns det som. Men jag vill nog ha det så. Vi (läs Mattias) renoverar övervåningen och nu väntar vi på elektriker. Det fixas kläder till bröllop och det planeras inför Cornelias dop. Ett väldigt litet dop med bara närmsta familjen, men det ska ju ändå planeras. Och så vill jag göra fina fotoböcker till flickorna. Felicia har inget så jag har tre år att gå igenom. Mycket som finns i huvudet och kanske kommer kroppen ikapp snart.

Sista veckan har vi varit i Karlsborg, varit på Stora Holmen och åkt "Lillepöddekåget". Vi har skrotat hemma, bakat chokladbollar. Ja, lite allt möjligt.

 

Men det är väldigt vackert där!

   
Hmm, nu ska jag ta syrrans napp...så här borde man väl göra...jag sträcker på armarna...och...mm, det funkade!

 

God natt mina vänner!