Tungt
Det känns ganska tungt här nu. Jag har tidigare haft ett slags tryck över lungorna. Det kollade min läkare upp genom lungröntgen, som var helt bra. Så jag släppte det för en tid, men det försvann inte och i förrgår kom en obehaglig känsla i bröstet. Det tryckte och gjorde ont. Så igår ringde jag vårdcentralen och när sköterskan ringde upp var jag ute och tog en promenad. Inte snabb och jobbig, men jag hade pulsklocka ändå. Den maxade på 187 under samtalet och då var jag riktigt stressad. Ganska övertygad om att jag skulle dö. På riktigt.
Jag fick en tid hos läkare en timme senare och EKG och blodtryck var bra. Däremot tror läkaren att det är syra som kommer upp i matstrupen som orsakar "tryck" över lungor och smärta i bröstet. Fick medicin för det. Och jag har tydliga tecken på panikångest. Det måste jag verkligen ta tag i för som det är nu så hindrar det mig. Får det i affären, hemma, skogen... Mindre kul och det känns verkligen som att jag håller på att bli knäpp. Min teori är att det kom efter Magnus dog. Då blev jag på riktigt rädd för att dö. Jag vill ju vara här med flickorna och Mattias. Och jag kan inte dö ifrån mamma och pappa jag också. Det går bara inte. Har börjat dra i trådar för att hitta den psykolog som passar bäst.
Idag försöker jag fokusera på det positiva, men det är inte enkelt. Har iallafall lyckats handla. Med "bara" ett anfall på den tiden. Så ikväll lagas det fläskfiléwok här hemma. Det ska bli riktigt gott. Och så är det glassdag för flickorna. Egna glasstrutar står på schemat. Fokus på det positiva var det.
