Ännu en dag till ända
Så var ännu en dag till ända. En bra dag tycker jag. En tur till sjukhuset för att ta prover. Åtta rör skulle de ha av mig. Jag ber alltid att få ligga ner och ändå började människan att prata om hur mycket blod det blir totalt med åtta rör..ehhh..jag tycker det är smått obehagligt att ta blodprov men börjar ju bli van efter femton år under nålen. Men, nej tack, exakta mått och prat om blod under tiden känns onödigt. Många tycker säkert att jag borde vant mig vid att ta proverna, men som 15-åring och precis när jag blivit sjuk stack de mig sönder och samman och det hänger kvar. Så enkelt är det.
Sen hem och äta och vila och hämta Felicia på dagis. Ville som vanligt vara kvar och leka och inte gå hem. Bra betyg för dagis tolkar jag det som. De var ute och det älskar hon!
Här hemma har vi stökat och lekt och ätit och badat. Och min mamma har kommit för att vara här över helgen. Mattias har åkt med till sin pappa för att vara borta över helgen. Vasaloppet på söndag. Äntligen, tycker han, får vi se vad träningen gett och vad han kan prestera. Äntligen, tycker jag, får vi snart slut på det fanatiska skidåkandet. Klart det är bra att han rör sig och vill nåt med sin träning men både jag och Felicia saknar honom här hemma när han är ute och skaffar mil i benen och den här vintern har det varit en jakt på snön. Men vi tror på honom på söndag och kommer följa honom på internet för att se hur det går. Så klart!
Nu är det läggdags, så vi orkar en dag imorgon också. Funderar på en lunch och lite lek på bibliotekets café/restaurang och så kan man kolla böcker efter det. Det ska vara dåligt väder och då är det ju ett bra alternativ. Mat får man som är god och lekhörnan är uppfräschad och fin.
Trevlig helg alla där ute!
Sen hem och äta och vila och hämta Felicia på dagis. Ville som vanligt vara kvar och leka och inte gå hem. Bra betyg för dagis tolkar jag det som. De var ute och det älskar hon!
Här hemma har vi stökat och lekt och ätit och badat. Och min mamma har kommit för att vara här över helgen. Mattias har åkt med till sin pappa för att vara borta över helgen. Vasaloppet på söndag. Äntligen, tycker han, får vi se vad träningen gett och vad han kan prestera. Äntligen, tycker jag, får vi snart slut på det fanatiska skidåkandet. Klart det är bra att han rör sig och vill nåt med sin träning men både jag och Felicia saknar honom här hemma när han är ute och skaffar mil i benen och den här vintern har det varit en jakt på snön. Men vi tror på honom på söndag och kommer följa honom på internet för att se hur det går. Så klart!
Nu är det läggdags, så vi orkar en dag imorgon också. Funderar på en lunch och lite lek på bibliotekets café/restaurang och så kan man kolla böcker efter det. Det ska vara dåligt väder och då är det ju ett bra alternativ. Mat får man som är god och lekhörnan är uppfräschad och fin.
Trevlig helg alla där ute!
Jag försöker..och försöker...
Åhh, jag fattar bara inte hur jag ska få in en toppbild på min blogg. Jag gör EXAKT som det står i det exempel jag fått, men det funkar inte. Irriterande!
Jag ska iallafall snart gå och äta lunch. Det får bli pasta med pesto och grönsaker. Sen blir det till att sova middag innan jag hämtar Felicia på dagis. Vi ska till öronkliniken på ett återbesök så de får kolla hennes öron. Efter fem öroninflammationer in princip på raken höll vi på att bli tokiga och önskade inget annat än att hon skulle få rör. Nu har hon inte haft problem på två månade och vi hoppas att det gett sig och hon slipper operera in rör. Det är ju en risk med operation och ha rör också.
Färg har jag köpt idag! Nu ska det målas fräscht vitt i våra två klädkammare. Och sen blir det mörkgrått golv och ordning och reda med fin förvaring. Längtar tills det är klart! Elementfärg fick också följa med hem. Elementen ser hemska ut och eftersom vi nu har dem så får jag försöka fräscha till dem. Hoppas bara att det blir bra!
Nej, lunchdags...ha det bra!
Jag ska iallafall snart gå och äta lunch. Det får bli pasta med pesto och grönsaker. Sen blir det till att sova middag innan jag hämtar Felicia på dagis. Vi ska till öronkliniken på ett återbesök så de får kolla hennes öron. Efter fem öroninflammationer in princip på raken höll vi på att bli tokiga och önskade inget annat än att hon skulle få rör. Nu har hon inte haft problem på två månade och vi hoppas att det gett sig och hon slipper operera in rör. Det är ju en risk med operation och ha rör också.
Färg har jag köpt idag! Nu ska det målas fräscht vitt i våra två klädkammare. Och sen blir det mörkgrått golv och ordning och reda med fin förvaring. Längtar tills det är klart! Elementfärg fick också följa med hem. Elementen ser hemska ut och eftersom vi nu har dem så får jag försöka fräscha till dem. Hoppas bara att det blir bra!
Nej, lunchdags...ha det bra!
Första inlägget
Så skriver jag då de första raderna på vad som ska bli min blogg. Blogg. Något som jag sagt inte passar mig. Jag vill inte att folk ska veta allt jag gör... Men, efter att ha kikat runt i en massa andra bloggar och sett vad de delar med sig av och vilken feed-back de får så har jag betsämt mig. Jag vill ha en blogg. Nånstans att vädra alla små och stora händelser i livet. Dela med mig av såväl skratt som tårar. För det kommer att finnas båda i min blogg, det lovar jag. Så ser mitt liv ut. Ett liv jag älskar men som kan vara nog så påfrestande. Kanske känner ni igen er, kanske inte. Men det här kommer att vara jag, rätt upp och ner. Punkt.
Klockan har blivit nästan 21.30. Jaha, tänker många. Men för mig är det ganska sent. Jag är en 29-åring som säkert ses som en 80-åring av många vad gäller läggdags och mycket annat i livet. Men sanningen är den att jag vill lägga mig tidigt. Älskar att krypa ner i sängen och bara få sträcka ut mig och vila, vila, vila. Jag har en annan 80-årsvarning. Jag är reumatiker. Det kommer också att lysa igenom på denna blogg. Sjukdomen upptar mycket av mitt liv. Jag är sjuk. Ja. Men jag är inte min sjukdom. Känns viktigt för mig att veta skillnaden.
Just nu känns det som tåget kraschat in i min kropp. Idag har varit en riktigt tung dag. Kroppsmässigt och framåt eftermiddagen även själsligt. Men jag har haft en toppenförmiddag med min lilla "Loppa". Min Felicia, snart två år. Vi har varit och hälsat på hennes pappa på jobbet och sen åkt buss. Hon bara säger "åka meja" så fort den stannar. Sen en stund på Skojlandet och lunch med min storasyster. Sen var jag slut för dagen och då var klockan 13.00 Jag är inte världsbäst på att hushålla med energin, men sån är jag.
Det finns så mycket i mitt huvud som vill komma u t i ord och det ska det få göra. En annan dag. Sov gott allihopa. Nu kryper jag ner under täcket!
Klockan har blivit nästan 21.30. Jaha, tänker många. Men för mig är det ganska sent. Jag är en 29-åring som säkert ses som en 80-åring av många vad gäller läggdags och mycket annat i livet. Men sanningen är den att jag vill lägga mig tidigt. Älskar att krypa ner i sängen och bara få sträcka ut mig och vila, vila, vila. Jag har en annan 80-årsvarning. Jag är reumatiker. Det kommer också att lysa igenom på denna blogg. Sjukdomen upptar mycket av mitt liv. Jag är sjuk. Ja. Men jag är inte min sjukdom. Känns viktigt för mig att veta skillnaden.
Just nu känns det som tåget kraschat in i min kropp. Idag har varit en riktigt tung dag. Kroppsmässigt och framåt eftermiddagen även själsligt. Men jag har haft en toppenförmiddag med min lilla "Loppa". Min Felicia, snart två år. Vi har varit och hälsat på hennes pappa på jobbet och sen åkt buss. Hon bara säger "åka meja" så fort den stannar. Sen en stund på Skojlandet och lunch med min storasyster. Sen var jag slut för dagen och då var klockan 13.00 Jag är inte världsbäst på att hushålla med energin, men sån är jag.
Det finns så mycket i mitt huvud som vill komma u t i ord och det ska det få göra. En annan dag. Sov gott allihopa. Nu kryper jag ner under täcket!
