Jul, kalas & sjukstuga

Vi har firat jul i två dagar. Sen tog vi en dags paus och på söndagen firade vi Cornelias ettårsdag. Under kalaset passade hon på att få 39 graders feber och på kvällen hade även Felicia det. Jag och Mattias har klarat oss och jag undrar om det är 3-dagars-feber de har. Cornelia är fortfarande dålig. 38.5 på förmiddagen, men Felicia verkar feberfri nu. Feberfri men frustrerad över att ha varit inne i så många dagar. Och nu vill man inte gärna att hon går ut och blir kall i kylan.


Skidtur på julaftons förmiddag slutade i en driva.


Julafton 2009


Finaste mamma/mormor.


Morfar känner jultomten!


Juldagsfirande hos Farmor och Christer.


Felicia med bästa Farmor!


Äntligen xylofon som hon önskat sig och längtat efter!


Den målades dagen efter med hjälp av pappa.


Cornelias dag i bilder...


     




Triss i generationer tjejer!


Älskade morbror Jajja!

Imorgon bär det av till Karlsborg för Felicia och Mattias. Vi skulle så klart ha åkt allihopa och firat jul och nyår med Farmor och Christer och hans barn och barnbarn. Men Mini och jag blir hemma. Mamma, pappa och Magnus kommer från Arboga så helt ensamma och lottlösa blir vi inte.

Until next time...


Vit jul!

Ja, det verkar som vi får en vit jul i år. Jippie! Alla i familjen är nog glada för det. Cornelia har fått en så fin pulka av Farmor och har åkt flera dagar förra veckan. Storasyster kämpar och drar henne.



Nu åker vi till Arboga imorgon för att vara där några dagar och fira jul!

GOD JUL!!

Inte på topp

Jag lyser med min frånvaro av en orsak. Jag är inte på topp. Inte min kropp och inte min mage och det gör att huvudet inte är på topp heller. Så ser det ut nu och jag försöker ta in allt det positiva runt mig för att klara dagarna. Utan flickorna och Mattias vet jag inte hur det skulle vara. Så ser verkligheten ut. Jag har nyss varit på reumatologen och i början på januari ska jag kolla magen. En koloskopi. Eller nära-döden-upplevelse om man vill. Jag har gjort den en gång förut men har förmånen att göra den igen. Undersökningen som Gud glömde när han informerade om läkaryrket antar jag. Ironisk nog nu så förstår ni nog hur jag känner.

Men livet rullar på. Rasar fram. Nästa söndag fyller minstingen ett år! Vad hände med det året? Hon går här hemma, pratar lite grann och är oftast glad. Sliter i Felicias saker och drar gärna ner en julgranskula om hon kommer åt.

Men innan födelsedagskalas är det ju jul! jag älskar julen och jag hoppas att barnen kommer göra det också. Att de får samma julkänsla som jag hade som liten. Det där magiska och pirret. Och i år även snön vad jag förstår.

Vi har hunnit baka pepparkakor, lussebullar, gjort pepparkakshus, muffins, ja, allt möjligt. Vi myser av att vara alla fyra nu. Barnen fajtas inte så mycket och Felicia är mycket gladare än hon var i höstas. Så nu ser jag fram emot en mysig jul, kalas och nyår!

Stor kram!






RSS 2.0