Nuas

Så var gårdagen avklarad. En lång och jobbig dag men det gick bra. Har inte berättat för så många vad vi hålls med men nu är det väl dags. Eftersom jag har den sjukdom jag har och tydligen några antikroppar som inte fanns vid Felicias graviditet så kollar man hjärtrytmen på bebisen i magen mellan vecka 18 och 24. Risk för så kallat AV-block på bebisen finns, men är inte större än 5%. Jag är glad att de kollar men ledsen att det är så här. Jag försöker gilla läget. Har intalat mig att jag inte är nervös och att det är så liten risk men jag vaknade 4.40 igår och visste inte var jag skulle ta vägen. Sen rullade dagen på och vid fosterekokardiografin som gjordes visades helt normalt hjärta med helt normal rytm. SKÖNT! Nu är det bara att gå på kontroller varje vecka och hoppas att det flyter på lika bra varje gång. Superbra läkare och tydligen världsledande inom ämnet så jag är i de tryggaste händer. Beroende på var man bor så har man möjlighet eller inte till undersökningen. Beroende på hur läkarna där man bor tycker om det här. Tur vi bor här då!

Så vad händer om det blir AV-block? Jo, barnets hjärta tar längre tid på sig att pumpa ut blod och om bebisen i vanliga fall har runt 150 i hjärtslag så kan den ha 50 vid AV-block. Grad 1 och 2 behandlas ibland med kortison och det har haft bra effekt. Har bebisen fått ett grad 3 kan man inte få bort det. Då leder det ofta till pacemaker men när vet man inte. Kanske inte förrän i tonåren. Risken finns att bebisen inte klarar sig om det är block 3.

Nu tänker vi ta allt som det kommer och jag försöker verkligen ta en dag i taget och se vad som händer. Lite nervös är jag men eftersom det såg bra ut igår och inte ens fanns några tendenser till långsam hjärtrytm så känner jag mig lugnare nu. Men jag vill bara att graviditeten ska vara över och att vi har bebisen här.

Nu ska jag vila middag. Jag hann inte det igår och jag visste knappt hur jag skulle överleva på tåget hem, ännu mindre cykla från stationen efter tågresan, men det gick!

KRAM på er!