Nuas

Japp, då vaknade Felicia med 39 graders feber imorse efter att ha ropat "Mamma! Mamma!" i två timmar, trots att jag var där hos henne. Låg bredvid, strök, hade henne i famnen. Allt som stod i min makt. Det hjälpte inte. Sen slumrade hon fram och tillbaka till sju då hon inte ville sova mer. Har varit till doktorn och hon hade väldigt stora halsmandlar och det såg inte bra ut i halsen. Kollade streptococker och körtelfeber, men det var det inte. Det var nåt virus. Hon somnade 11.30 på väg hem i bilen och sov sen till 15.00. Ganska utslagen alltså. Vill inte äta knappt alls men dricka vatten är okej. Nu håller jag tummarna för att det snart ger sig så hon får må bättre och att hon kan få njuta av julafton. Hon ska fråga Tomten om han tycker om tomtegröt. Hon tror det, men vill så klart fråga. För att vara på den säkra sidan.

Dagens händelser är fullt tillräckliga i våra liv och just nu är jag glad att bebisen inte bestämt sig för att knacka på dörren ordentligt. Imorgon är det koll hos barnmorskan och det ska bli spännande som vanligt. Jag är inställd på att allt är bra och det känns skönt att ha ett hyfsat lugn. Kollade igenom journalen jag hade under graviditeten och förlossningen med Felicia och det såg bra ut. Inte så många timmar på förlossningen. Det borde ju funka, tänkte jag, men inser att när man väl är där tänker man annorlunda. Tur man inte kan framkalla den känslan såhär knappt tre år senare. Enda chansen för naturen att få människan att skaffa fler än ett barn antar jag... Vi gick på det iallafall. Men nu är det nog Grand Finale i och med den här bebisens ankomst.

God kväll allihopa!